Ja som vi alla vet tar allt roligt slut någongång. Och imorgon är det mitt (Stinas) roliga som tar slut. Men ärligt talat känner jag mig så jäkla nöjd med allt att det inte känns så farligt. Jag är klar här nu. Måste hem och planera nya äventyr och resor. Fast okej, det känns förjävligt att lämna allting för ett grått slaskigt Sverige. Jag kommer sakna så mycket. Att äta green curry, att höra folk prata thailändska, gå barfota 24/7, att ha sand överallt, att dricka buckets, ligga på stranden under Hippies bar, att man kan prata med alla överallt, chokladkakan med vit choklad och hallon i, att inte behöva planera mer än vad man ska göra om fem minuter, ligga på luftmadrass i havet i Langkawi, dansa under stjärnorna, äta indisk mat, bada i poolen mitt i natten, spela chinese poker, allt fina i Ubud, dricka Birdykaffe, att tjaffsa om småsaker när man har sovit för lite, att äta världens godaste mackor på Snack Shack, att vara på ett ställe precis så pass länge att det känns hemma, att paddla kanot till gömda ställen, att bada i Kop Lipe, att äta pannkaka med choklad, att önska sexy bitch överallt, att snorkla och känna att man nästan är i ett akvarium, handla kläder för inga pengar alls, skratta läppen av sig med sina bästa vänner, spela samma låtar om och om igen, Chang och Bintang, titta på film på stranden, åka long tail båt och vara livrädd, att åka på utflykter till tråkiga tempel, att sitta bak på en moppe, titta på eldshow, få tusentals myggbett, sova tre i en säng, äta koppnudlar hela jäkla tiden, att hitta nya vänner, att bli svettig hela tiden, Frida och Petra såklart, att känna sig fri och att hela tiden bara leva just i det ögonblicket.
Men nu ska jag hem till snabbmakaroner, duntäcken och alla fina som redan finns där hemma. Frida och Petra kommer säkert hålla igång bloggen alldeles yppertligt utan mig. Tack för alla som har läst och kommenterat. Puss och kram!
Och nu till en riktig klassiker!
Före:
Efter:
Jo jag är tamefan iallfall EN nyans mörkare, om det nu är någonting att komma med.
Peace!
